torsdagen den 2:e oktober 2008

Adressändring!!



Jag har flyttat.



Mitt nya place finns på http://nollkollcarlsson.wordpress.com/





Ni ska inte skicka nåt hit, utan det är den nya adressen som gäller nu.


Denna är bara kvar tills flyttstädningen är klar.

Vi ses!!

onsdagen den 1:e oktober 2008

Jag måste vara trög.

Eller också går det inte....
Jag reggade mig på blogg.se men kom fram till att jag kan inte ta med mitt bohag i flytten.
Efter ett bekräftande från Kimberly så bestämde jag mig att plocka bort bloggen.
Vilket är gjort. Men själv kontot finns ju kvar.
Jag vill ha bort det. Jag letar och letar men hittar ingenstans där jag kan göra det.
Är jag trög eller bara dum och blind?
Måste jag maila om det? Då blir jag irriterad för sånt hatar jag.
Det ska finnas en vanlig enkel knapp att trycka på. Jag vill inte vara här-knappen.
Suck. Jag letar vidare....

När jag sökt efter avsluta konto så kom jag till en lista. Det står i klarttext att det ska finnas en avslutakontoknapp men fan heller att det gör.
Jag blev su och letar inte mer.
Har mailat och talat om att de ska plocka bort mitt konto. För jag har letat och letat och hittar inte det som ska finnas.
Nu är jag smått igång känner jag.
Vansinnigt hungrig också. Det var längesen Söstra Mi var här och vi åt två tojstar.

Jag undrar igen.

Om man kan få med sig hela blogginnehållet med kommentarer och hela skiten om man flyttar till blogg.se.
För isåfall vill jag byta. Fast jag vet inte hur.
Och får jag inte med mina grejer så fr det va. Punkt och bastu!

Nämen? Är det sant?

Läste Söstra Mis blogg. Och det är tydligen sant.
Har hon hittat det på nätet så är det väl det.
Vet inte vad jag ska tro. Men internet har ett slut.
Här är det: slutet

Lönn, långben och kopparödlor i fickorna

Har just kommit hem ifrån mötet i skolan.

Vrålhungrig och huvudvärk så jag har just kastat i mig dagens frunch. Tunnbröd med ost och massa gurka. Gott!

Medan jag körde innan slog det mig hur enormt fin lönnen är nu. Gula och röda löv som ännu sitter kvar på träden.
Tänk, när alla dessa lönnlöv faller och man krattar ihop dem i högar.

Minns ni hur det var, när man var mindre, minns ni känslan och ljudet som blev när man gick, hoppade, rullade och krafsade runt i stora lönnlövshögar?
Minns ni hur mindre glada föräldrarna blev som hade haft sånt jobb att kratta ihop högarna? haha. Det glömdes väl lika fort igen.


På tanke om arga föräldrar så kom jag att tänka på, där jag satt i min bil utan någon musik att lyssna på, hur arg mamsen blev när vi busade med henne. Vi var på kalas, jag, lillebror och föräldrarna. Senare på kvällen skulle ju föräldrarna och de andra vuxna dricka grogg och spela kort i vanlig ordning. Vi barn roade oss på egen hand.
Jag kröp in bakom tv-n av någon anledning. Och vad fick jag se?! WoW!
En stel, torr och väldigt död pappalångben. Vacker pudrad med bakomtv-damm.
Just en sån som mamsen är så rädd för. Ja långbenen alltså.

Ropar till mig lillebror som är så söt och snäll ;-) och som ska lura mamsen lite.
Instruerar honom noga och gömmer mig utanför köket.
Jag hör honom: -Mamma. Gapa och blunda...
Nu är det nervöst. Svårt att hålla sig för skratt...
AAAAAHHHHHH... IIIIIIIIIIIIHHHHHH.... VAD I GJKDG**ÖGDFG

Oj vad arg hon blev :-O Och som vi skrattade. Och som de andra vuxna skrattade.
Fast inte mamsen. Hon var arg. På alla.



Och när jag tänkte på alla dessa lövhögar kom jag att tänka på grannens kompost.
Där allt gräsklipp slängdes. Och det vet ni väl hur multnande gräsklipp luktar så inte alltför gott i sommarvärmen. Fast där var bra att gräva mask när man skulle fiska. Det fanns massor!
Vi skulle fiska, jag brorsan och morbror. Stod med varsin spade och grävde.
Oj, wow, vilken grej! Vi grävde upp ett kopparormsbo.
Där fanns jättemånga. Självklart var man ju tvungen att känna och hålla.
Stoppade några i fickorna för att visa kompisarna. De skulle ner och bada i sjön visste jag.
Nu kommer dom, jag hör hur de skrattar och springer lycklig fram för att visa vad vi hittar.
Kopparödlor i händerna och kopparödlor i fickorna.
Brorsan kommer efter med några han också.

De blev inte alls glada... De blev arga och skällde. på hur hemsk och äcklig jag var som höll i alla dessa "ormar" Sen ville de inte prata med mig på ett tag.
Så vi gick och fiskade i stället. Det var okej.

Ganska irriterande men gulligt ändå.

Jag har en liten fågel på utsidan av huset, en rödhake tror jag. Eller nåt sånt.
Den sitter och knackar i väggen.
Såna ljud är rätt irriterande men eftersom det är en söt liten fågel kan jag överleva.
Annars hade jag blivit vansinnig på riktigt.
Kan undra vad den är ute efter. Och om man kan ta ett kort på den?
Måste testa. Efter att jag mascarat ögonen.

Det började ganska bra.

Morgonen alltså. Ja när jag väl kommit ur sängen förstås. Det är marigt.

Fick upp pojken och satte på kaffet sen. Så satt vi och hummade en stund han och jag.
Sen var det MissDecibels tur att komma upp. Men Minimonster hann före henne. Till slut kom hon också. Innan jag skickade henne på bussen klockan åtta hade jag faktiskt hunnit tömma och fylla diskmaskinen så den är väl klar nu. Jag torkade upp ett glas o'boy från bordet som Minimonster spillde ut. Jag fick igång en omgång tvätt. Och kom ihåg att sätta igång tvättmaskinen också. Jag har dammsugit entrén, där var så grusigt och det är fruktansvärt obehagligt att gå på.
Jag har kommit ihåg att ta mina vitaminer flera dagar, kanske kan köpa hem Venastat nu då. Har haft det förut men kommer aldrig ihåg att ta det... Kanske kan testa. Problemet är på kvällen att komma ihåg.

Minimonster är på dagis och jag har fastnat här. Men måste göra mig iordning nu.
Ska på utvecklingssamtal för storpojken och åker kvart i elva härifrån.
Tidsoptimisten brukar luras så det är bäst att vara klar helst tidigare.
Så det är förmiddagens görande. Sen får vi se.