onsdagen den 1:e oktober 2008

Lönn, långben och kopparödlor i fickorna

Har just kommit hem ifrån mötet i skolan.

Vrålhungrig och huvudvärk så jag har just kastat i mig dagens frunch. Tunnbröd med ost och massa gurka. Gott!

Medan jag körde innan slog det mig hur enormt fin lönnen är nu. Gula och röda löv som ännu sitter kvar på träden.
Tänk, när alla dessa lönnlöv faller och man krattar ihop dem i högar.

Minns ni hur det var, när man var mindre, minns ni känslan och ljudet som blev när man gick, hoppade, rullade och krafsade runt i stora lönnlövshögar?
Minns ni hur mindre glada föräldrarna blev som hade haft sånt jobb att kratta ihop högarna? haha. Det glömdes väl lika fort igen.


På tanke om arga föräldrar så kom jag att tänka på, där jag satt i min bil utan någon musik att lyssna på, hur arg mamsen blev när vi busade med henne. Vi var på kalas, jag, lillebror och föräldrarna. Senare på kvällen skulle ju föräldrarna och de andra vuxna dricka grogg och spela kort i vanlig ordning. Vi barn roade oss på egen hand.
Jag kröp in bakom tv-n av någon anledning. Och vad fick jag se?! WoW!
En stel, torr och väldigt död pappalångben. Vacker pudrad med bakomtv-damm.
Just en sån som mamsen är så rädd för. Ja långbenen alltså.

Ropar till mig lillebror som är så söt och snäll ;-) och som ska lura mamsen lite.
Instruerar honom noga och gömmer mig utanför köket.
Jag hör honom: -Mamma. Gapa och blunda...
Nu är det nervöst. Svårt att hålla sig för skratt...
AAAAAHHHHHH... IIIIIIIIIIIIHHHHHH.... VAD I GJKDG**ÖGDFG

Oj vad arg hon blev :-O Och som vi skrattade. Och som de andra vuxna skrattade.
Fast inte mamsen. Hon var arg. På alla.



Och när jag tänkte på alla dessa lövhögar kom jag att tänka på grannens kompost.
Där allt gräsklipp slängdes. Och det vet ni väl hur multnande gräsklipp luktar så inte alltför gott i sommarvärmen. Fast där var bra att gräva mask när man skulle fiska. Det fanns massor!
Vi skulle fiska, jag brorsan och morbror. Stod med varsin spade och grävde.
Oj, wow, vilken grej! Vi grävde upp ett kopparormsbo.
Där fanns jättemånga. Självklart var man ju tvungen att känna och hålla.
Stoppade några i fickorna för att visa kompisarna. De skulle ner och bada i sjön visste jag.
Nu kommer dom, jag hör hur de skrattar och springer lycklig fram för att visa vad vi hittar.
Kopparödlor i händerna och kopparödlor i fickorna.
Brorsan kommer efter med några han också.

De blev inte alls glada... De blev arga och skällde. på hur hemsk och äcklig jag var som höll i alla dessa "ormar" Sen ville de inte prata med mig på ett tag.
Så vi gick och fiskade i stället. Det var okej.

0 kommentarer: