tisdagen den 30:e september 2008

Önskar mig just nu en etta med kokvrå.

Lite lugn och ro. Så skönt det hade varit.

Innan kom Minimonster med en vass farlig kniv i handen. När han såg att jag såg honom la han i turbon och rusade i full fläta uppför trappan. Jag hastande efter och ropar att han får aldrig aldrig springa med en kniv. Gåååååå!!
Han fortsätter, i full fräs upp i storebrors säng och håller på att snubbla över katten som sov intet ont anande, med kniven i högsta hugg. Springer längst in i hörnet och skriker: du kan inte ta mig, du kan inte fånga mig.
Får tag i hans byxor. Kniven håller han krampaktigt alldeles för nära halsen.
Lirkar iallafall kniven ur handen på honom.
Jag tog ju ett tag i hans byxor så de hamnade snett och han fick ett utbrott.
Han har riktiga tvångstankar med sina kläder. Alla långärmade tröjor måste vikas upp. De får inte ligga på handlederna. Byxorna måste vikas upp eller vara en bit för korta. De får absolut inte ligga över fotknölarna. Kassongerna måste sitta rätt för snoppen får inte ligga fel. :-o Nej nej. Omöjligt. Jackor måste knäppas. Det går inte att springa med öppen jacka, inte ens om det är en munkjacka. Likaså koftor. Skjortor ska också knäppa hela vägen.
Det är jätteviktigt.
Byxorna ska också sitta högt upp i midjan, för han vill inte visa rumpan. Han verkar tro att den är stor...

Just innan var han riktigt riktigt speedad. Han sprang runt i trehundra knyck. Minst.
Jagade efter MissDecibel som jag försökte få i sin tilläggstablett. När jag sa till honom att sluta så sparkar han och slår på mig. Fick hålla fast honom lite men det hjälper inte långt.
Han börjar igen så fort jag släppt honom. Att MissDecibel är speedad själv och busar tillbaka gör det inte lättare precis.
Så drog han igång, igen. Och igen. Och igen. Efter att han fått sina chanser satte jag ut honom på trappen och låste dörren.
Då fick han ett jättebryt.
MissDecibel går ju givetvis ut till honom och börjar tjata. Han är arg och stänger dörren.
Och hon har inte fått med sig handen ut...
Gråt gråt.

Och MisterMäster har fetvadd i öronen. Eller om det är fogmassa eller nåt. Han vägrar att höra vad jag säger överhuvudtaget. Han lovar och lovar men skiter fullständigt i det.
Snart får jag ett bryt här och då blir det inte roligt för någon.
Jag har dessutom fått mens idag och är på ett strålande otrevligt humör just idag.

Idag önskar jag mig verkligen en etta med kokvrå.

1 kommentarer:

frkf sa...

ojdå...det skulle ju kunna vara min lilltös när det gäller kläderna. Tillknäppt ska det vara, rent och prydligt. Får hon kattpäls på byxorna åker de i tvätten, är mudden på tröjan lite sned åker den också i tvätten, inte för att den är smutsig utan för att den har mage att bryta av mot den perfekt uppvikta ärmen....
börjar själv bli lite nojig inför det där cch har börjat stryka muddarna i överjordiskt vackra veck bara för att slippa tandgnisslet....
Håhåjaja och det där med mensen, fy f*n! Då funkar ingenting.