måndagen den 8:e september 2008

Det är inte alltid lätt att blogga.

Ja alltså, även om man har konstant mundiarré så är det inte alltid lätt.
När tankarna går fortare än fingrarna. Man har en sån bra formulerad sak att skriva men har glömt den när man väl ska skriva den.
Mundiarré förresten. Låter lite äckligt tycker jag. Ordbajsare också.
Jag kallar det verbal hyperaktivitet.
Det låter bra! Ett talande tillstånd dessutom.

Fan också. Jag skulle ju rida i eftermiddag. Nu kom det riktiga ösregnet! :-O
Så får det ju bara inte vara. Finns inget som är rätt i denna värld alltså.
Är det inte tandtroll så är det ösregn eller nåt annat.
Såg en tråd på familjeliv om att någon hade gått i taket för att barnet fått 666 i sitt personnummer.
Finns det inte vettigare saker att reta sig på?
Som till exempel att folk klipper gräs på sommartid. Eller bygger ut huset och dom ser 3 decimeter mindre av havet.
Eller nåt annat löjligt.
Suck vad trött jag är. Det räcker väl med att jag själv måst reta mig över alla andras retsaker. Som det skrivs spaltmeter insändare om varje år.

På tal om mundiarré så tror jag att jag just sket ner mig.
Har inte en aning om vad baktanken med detta inlägg var.
Kanske den ligger under bilen. Eller på bageriet.

Mina ben är fulla med myggbett. Nu! När sommaren är över.
Har inte haft så många på hela sommaren så räcker det med en kväll på kräftskiva så hade myggen bitit igenom mina leggings.
Ser illa ut när man går och river sig i byxorna.

5 kommentarer:

Helene sa...

...jag kan berätta om boken jag lånade på bibblan "Blonde" om M.Monroe...
Någon hade retat sig på översättningarna och kladdat i den. Helt enkelt rättat texten!
*S*
Om boken var lättläst?! Nä du.

Noll-Koll-Carlsson sa...

haha, jag hade nog kunnat reta mig ordentligt men att ändra i bibblans böcker :-o
Då hade inte svärmor bibliotekarien blivit glad på mig ;-) haha

Börje Frylmark sa...

Verbal hyperaktivitet...? Hm, jo, det låter rätt bra, faktiskt! Pratar du också mycket?! Hahaha! När det ringer någon säljare till mig (vilket händer rätt ofta när man har firma), så slutar det nästan alltid med att de säger någonting i stil med, "njaaa, jag har fler att ringa till nu, så vi ska kanske säga så?"

Jag pratar nästan ihjäl dem. Och när samtalet är över har de inte sålt ett jota.

Idag blev det inte mycket till bloggande, eftersom jag fick ett ryck och tog itu med angoramattan som pryder trädgården. Helt mör nu och jag känner att jag har gjort mitt för den här veckan :-D

Noll-Koll-Carlsson sa...

Om jag pratar mycket? Vad ffår dig att tro det ;-) haha
Jo, en del. Säger alltid till mig själv att jag ska skärpa mig och vara lite tyst. Alla behöver ju inte se ut som en schweitzerost i huvvet. Men hur blir det? Precis som vanligt...

Va mysigt med angoramatta. Vi har mest ryastuket i vår. Angoran ligger som små öar här och där.
Sen har vi även tras(sel)matta. Har du det också. Har hört att man kan söka lyckan i trasslet, men har inte hittat nåt ännu...

Börje Frylmark sa...

Jag tror att det är tur. Att vi finns. Vi som pratar. Det skulle bli så jävla tyst annars... :-D